M är förkyld och sitter i min fåtölj och läser i en bok som heter "Örtagubbens 25 underbara läkeörter". När jag flyttade till Stockholm 1967 fanns det tror jag bara en vegetarisk restaurang som i stort sett serverade råkost och kruska i Waerlands efterföljd (jag är inte säker på att jag stavar Waerland rätt, han var pionjär när det gäller vetgetarisk mat i Sverige). Den enda hälsokostbutiken (?) låg på Odengatan och drevs av en gammal man som kallades Örtagubben och som hade skrivit ovan nämnda bok. Han sålde också homeopatiska preparat vill jag minnas. Jag hade vid denna tid blivit övertygad om att medvetandet måste vara något annat än den fysiska kroppen och att medvetandet därför borde kunna existera oberoende av kroppen. Många personer berättar att de haft utanför-kroppen-upplevelser. Hur skulle en sådan teori kunna bevisas? Jag fick höra talas om att Örtagubben också sysslade med hypnos. Jag sökte därför upp honom för att fråga om han med hjälp av hypnos kunde få mitt medvetande att lämna kroppen. Några sådana dumheter ville han dock inte ge sej in på, så experimentet ägde tack och lov aldrig rum. Men jag har i alla fall hans bok. Senare gjorde jag hypnotiska experiment tillsammans med min vän psykologen, då vi försökte återkalla minnen från tidigare liv.
    På TV rullar ett program om den försvunna förbundsarken som påstås ha hamnat i Etiopien eller i Skottland. Det säjs också att det skulle finnas hela fem stycken förbundsarkar. Det har jag aldrig hört förut.

Kongo-Neger-karavanen
förevisas härstädes å Arbetareföreningens lokal endast onsdag, torsdag och fredag.
    Hövdingen för karavanen har rest med Stanley i 2 år och 8 månader. Det torde vara av synnerligt intresse för Nordbor att få se människor av det afrikanska folkslaget. Det är bland detta folk, som så mången kristen missionär fallit offer.
    Karavanen uppträder varje halvtimme från klockan 2-9 e.m. i nationaldräkt och därvid förevisas prov på deras lands egendomliga seder och bruk.
    Entréavgiften är: 35 öre för äldre och 20 öre för barn.
    O.A. Olsen
    Impressarie
    (Vestmanlands Läns Tidning, 27 juli 1892)

Vidunder
Ett märkvärdigt människovidunder kommer att förevisas från och med i dag torsdag i Fru Lindbecks gård vid Köpmangatan. Öppet från kl 10 f.m. till 9 e.m. Söndag från kl 1-5 och 6-9 e.m. Det är en 28 år gammal, vacker, hårbeväxt kvinna, född i Polen av ett par skogsmänniskor, som i detta lands stora skogstrakter levde ett ociviliserat liv tills de 1868 blevo tillfångatagna av några polska björnjägare. De voro ludna över hela kroppen. Dottern såldes till zigenare, men lyckades fly och låter nu frivilligt förevisa sig.
    (31 januari 1895)

"Sedan steg jag ombord på de bägge papuanernas kanot åtföljd av Martin, och efter en kvarts paddling landade vi vid en urskogsklädd strand. Där låg ett par hyddor, i vilka det bodde några kvinnor med barn, medan familjefäderna skaffade sago i skogen innanför. Barnen blev så oerhört rädda, när de såg mitt vita ansikte, att de tjöt av skräck. Men vi försvann raskt in i urskogen, så jag hoppas att barnen snart lugnade sig efter den hemska synen." (Stenålder och grön urskog, Sten Bergman, s 39)

 
Nu forsätter diktsamlingen Principia Poetica:
 
 
 
 
 
25

Om man ser in i hans ögon
ser man rakt genom seklerna
genom oräkneliga inkarnationer
bakåt i evigheters evigheter
bakåt för evigt

alla dessa existenser
lever genom hans ögon
och han lever genom dem alla

och för alla dessa otaliga existensers skull
vill han nu göra uppror
som han gjort uppror så många gånger förut

erfarenheten har lärt honom
att uppror lönar sej
ja, att uppror sannerligen
är det enda som lönar sej
 
 
 
 
 
26

Vid midnatt
när människorna sover
då dansar vi vackra

månen lyser oss
stjärnorna lyser oss
då dansar vi vackra
fullhetens dans

vi vackra, blå, genomskinliga glasvarelser
vi dansar när människorna sover
vi dansar när människorna sover
 
 
 
 
 
27

Jorden sprack upp i en krater
och där fann jag blommorna
skrikande sköna
fullkomnade i väntan
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Upproret
 
 
28

Hjärtat
sitter till vänster
 
 
 
 
 
29

Omstörtande verksamhet
är människans rättighet
människans självklarhet

gud give
att jag hade kraft till detta
 
 
 
 
 
30

Tomas tvivlaren
är en positiv figur

han accepterar inte
den blinda tron
utan är kritiskt tänkande
och vill ha konkreta bevis
 
 
 
 
 
31

Revolutionen
ska göras för människans skull
inte för sin egen skull
 
 
 
 
 
32

Olyckligt att prata om fascister
kunde räcka att prata om fascismen som system
istället för att skjuta in sej på individer
som ju snarare är offer

alltså återhållsamhet
med att peka ut fascister
det är ju också ett sätt att bränna häxor
 
 
 
 
 
33

Det hela är inte så enkelt
som att säja nej eller javisst
jag löser inte ett enda problem
genom att kalla mej kommunist
etiketter har aldrig förändrat
en enda sak till det bättre

ord kan ibland explodera
så visst behövs skriverier
och visst behövs praterier
och visst behövs tänkerier
men att tänka och prata och skriva
är ändå aldrig att riktigt handla
men bara i bästa fall förberedelser
för det handfasta, jordnära greppet om världen
och verkligheten
det är inte matsedeln man äter

till syvende och sist är det någon som måste handla
övergå från teori till praktik
prat är inte mat
 
 
 
 
 
34

Jo
detta med personlig frigörelse
det är ju också revolutionärens första mål
att göra individer politiskt medvetna
en psykologisk process
för att därefter göra samhälleliga aktioner
 
 
 
 
 
35

Den tiggare som ber dej om en krona
honom rycker du dej fri ifrån
för att skynda dej till demonstrationen
för ett kommunistiskt samhällsskick
 
 
 
 
 
36

Det är bra att du ser dej om i samhället
analyserar ekonomiskt förtryck
pekar på dem som härskar genom att söndra
och diskuterar de sociala problemen

det är bra att du söker dej utåt samhället
men om det sker i skräck för din inre värld
om det är en flykt från ditt fula innandöme
om ditt engagemang är ett skydd mot dina känslor
om din analys är en mur för att stoppa din ångest
och ditt ställningstagande ett fåfängt försök
att göra bra allt det trista från barndomsåren

det är bra att du ställer upp för de svaga
de behöver all hjälp de kan få
men om det sker för att dölja din egen skrikande svaghet
om din politiska kamp är en kamp för personlig makt
och du spelar ut din knäckebrödstorra kunskap
för att kunna blunda för tomheten inom dej
för att slippa möta din bitterhet
för att slippa känna smärtan
inför kärlekslösa föräldrar

om det är så
kan det mycket väl hända
att klasskampen skulle gå bättre
ifall du samtidigt gör upp med ditt förflutna
 
 
 
 
 
37

Vår fiende är förtrycket
i alla dess former
och inte bara kapitalismen
som är en variant av förtrycket

om man menar att kapitalismen
istället för att vara vår tids huvudförtryckare
skulle vara den enda förtryckaren
eller den grundläggande förtryckaren
då bäddar man för nya hårda nederlag
i kampen mot alla former av förtryck

genom att sätta in krafterna
mot en del av fronten
i tron att den utgör hela fronten
får man fienden i ryggen
 
 
 
 
 
38

Jag har mer att säja om trollen
jag känner dem mycket väl
en gång var de mina vänner
men det var längesen
jag har varit där uppe i bergen
och djupt ner i bergasal
och sett deras slavar slita
i facklornas fladdrande sken
deras bergtagna slavar sliter
och trollen brummar sin sång
och dricker sin rusiga trollmäsk
och skrattar sitt skrålande skratt
deras slavar hamrar i berget
och gräver fram trollens guld
och det värsta är att de trivs
de tror de betalar en skuld
för trollsången brummar och söver
och slavarna nynnar i trance
och världen utanför berget
det är som den inte fanns

slavar, släng era släggor
res er, för hanen gol
trollen är rädda för åskan
och trollen spricker i sol
 
 
 
 
 
39

Spartacus lever
i varje människas inre
ofta kanske i djup koma
men aldrig död

Spartacus är odödlig
den ende som verkligen är odödlig
som alltid kommer att leva

anledningen är denna enkla
att Spartacus är själva livet
ja, till och med
själva livets pricip

gång på gång ska Spartacus leda slavarnas uppror mot slavägarna
det spelar ingen roll
hur många gånger han slås till marken
han reser sej
med förnyad och ökad styrka
och med allt flera på sin sida

det är likgiltigt
hur många gånger slavägarna krossar honom i blod
varje gång uppstår han som från de döda
i själva verket
har han naturligtvis aldrig varit död
bara bidat sin tid

det är utan betydelse
hur många gånger han tillfångatas och förödmjukas
förr eller senare står han åter fri
och i slavarnas ögon kan han inte förödmjukas

bara i slavägarnas ögon
kan han hånas och bespottas

gång på gång
ska Spartacus leda slavarnas uppror mot slavägarna
ända till dess slaveriet är fullständigt förintat
en gång för alla

det har varit en lång kamp
länge ska den ännu pågå

emellanåt händer det
att slavarna tar slavägarnas plats
så fullständigt
att de också sväljer deras moral
de etablerar sej som nya slavägare
och slaveriet fortsätter

men Spartacus lever
i varje människas inre
han reser sej
med förnyad och ökad styrka
och med allt flera på sin sida

Spartacus vinner
den ende som verkligen vinner
som slutligen kommer att vinna

anledningen är denna enkla
att Spartacus är själva livet
ja, till och med
själva livets princip

gång på gång
ska Spartacus leda slavarnas uppror mot slavägarna

Spartacus vinner
 
 
 
 
 
 
 
 
 

jag vänder förvirrat på en sten
jag petar på ett grässtrå
där borta springer en ödla
 
 
 
 
 
När jag var liten
la jag sockerbitar i en flaska vatten
och trodde att det skulle bli sockerdricka
 
 
 
 
 
Du blev oskyldigt inblandad
i ett kosmiskt spel
när folket från tjugotredje galaxen kom hit

du fick lära dej universums hemligheter
innan du ännu var mogen

visserligen var du gammal redan som barn
men det finns ändå gränser
för hur mycket ett barn kan veta
utan att sprängas

du fick lära dej universums hemligheter
medan du ännu var mycket ung
men du sprängdes inte

folket från tjugotredje galaxen kom hit
med sina formidabla fingerspel
och sina glaskristaller

rena barnleken för dessa människor
rena dynamiten för dej

utan att någon
såvitt man kan förstå
hade avsett det
blev du inblandad
i dessa manipulationer

du fick lära dej att handskas
med kristallerna
du lärde dej deras lagar
och hur de tillämpades
du lärde dej kristallernas sätt att röra sej
du var till och med för ung
för att förundras

att lära sej kristallernas väsen
är annars förbehållet
dårar och visa

du var varken dåre eller vis
du råkade bara befinna dej
där folket från tjugotredje galaxen
befann sej

utan att någon
såvitt man kan förstå
hade avsett det

att koka kristaller
är att koka hela kosmos

som Gud sitter du där
med hela verkligheten
 
 
 
 
 
Det står en mumie i mitt vardagsrum
den har stått där
så länge jag kan minnas
lindad från fötter till huvud
med impregnerade bindor
ett lik som finns kvar på konstlad väg
genom seklernas spiraler

vem har lindat detta döda kött
vem har låtit bevara denna kropp
och skyddat den för maskar och gamar
för bakterier och sönderfall

en kokong för en eftervärld
som har annat att göra
än att vänta

gror det en fjäril i puppan
eller multnar döden bakom bindorna

jag har aldrig vågat förvissa mej om
vad som göms inom denna vålnad
ur en föråldrad värld

detta är mitt dilemma
jag kan inte bränna upp denna mumie
innan jag fått veta
varför den står här
och jag vågar inte öppna den
innan jag fått veta vad den innehåller
och jag vill inte flytta härifrån
innan jag bestämt mej

obeslutsamt väntar jag
 
 
 
 
 
När jag passerar ut genom spärrarna
på Gamla Stans tunnelbanestation
står en man och trollar med kort
framför polisens bevakningskamera
som grinar med sitt onda öga
uppe vid taket

mannen visar sina kort
han blandar
kuperar
visar sina händer tomma
bugar för kameran
mumlar
gör en falsk volt
och producerar det dragna kortet
 
 
 
 
 
Det pratades så mycket
om hur bra det skulle bli
hur allt skulle förändras
till det bättre

nya jordar, nya himlar
lovade man oss
det var ingen hejd
på alla löften

men nu när barnet fötts
växer misstankarna som ogräs
är det en bortbyting
som ligger i vaggan
 
 
 
 
 
För mej är stillaståendet något
som ger kraft åt rörelsen

inte något
som är rörelsens mål
 
 
 
 
 
Om man blundar med ena ögat
blir världen endimensionell
man nåste titta med båda ögonen för att få djup
 
 
 
 
 
Som stenen sjunker till botten
faller jag genom livet
i dödens gravitationsfält
 
 
 
 
 
Dagar skurna ur ebenholts
nätter stöpta i elfenben
åren rullar som tunga tanks
förbi

dagar kläckta ur sköra ägg
nätter täckta av tunna hinnor
åren faller som tunga väggar
av glas
 
 
 
 
 
(Diktsamlingen Principia Poetica fortsätter i nästa Månadsmeddelande)

Tillbaka till Övriga månadsmeddelanden