Kära Näringsdepartement!

Vi är två vanliga människor i Västerås. Vi har fått besked i brevlådan om att det stundar ett EU-val. Vi har också i många år läst om att odlare i Europa får stöd från EU och därmed från våra skattepengar.

Vi dricker ganska mycket vin nästan varje dag (ett vin-intag som är kraftigt beskattat) på vår stamkrog XYZ. En krog som för övrigt rekommenderas varmt till både politiker och vanliga människor. XYZ är ett välskött etablissemang med omtänksam personal och en genuin miljö.

Nu undrar vi två vindrickare om vi inte i all vänlighet kunde tilldelas lite stöd från EU med anledning av vår vinkonsumtion. Utan oss vore ju vinodlarna ute i Europa tvungna att gå i konkurs. Ett stöd på säg tusen kronor i månaden per man (skattefritt) skulle betyda mycket för oss fattiga vinkonsumenter.

 
Med hopp om ett vänligt och positivt svar i en svår tid tecknar vi ödmjukt

Sömnig sommar. Sommaren sover. Ett stilla regn faller och tre fåglar struttar runt i grässlänten. En svart fjäder vilar på gräsmattan. Häromdagen såg jag en fågel med skadad vinge hasa över asfalten mot ett buskage. Jag gick in och hämtade lite mysli och russin som jag la i gräset så att fågeln skulle ha nåt att äta, men nästa dag verkade maten vara orörd. En man som gått på samma realskola som jag kom fram till vårt bord på krogen och påminde mej om Kråkan Karlsson och Karl-Hejduns bruna bönor. Hon bjöd hela vårt sällskap på öl och vin, mycket vänligt. "Jag sätter det på firman" sa han när jag försökte protestera. När vi stötte på varandra nere på toaletten sjöng han Kråkan Karlsson för mej, eftersom jag hade glömt hur den lät. Tydligen ett av mina tidigare mästerverk. Så kan ödet spinna sina cirklar kring oss ovetande marionetter på livets teater. "Konstnären som brottsling och samhällets fiende nummer 1." Se där en essä som skulle platsa i vilken konstidskrift som helst. M har kommit in på Kungliga konsthögskolan i Stockholm och som hennes vän och mentor känner jag stor stolthet. Hon kommer att berika världen med många konstverk i framtiden. Hennes livsverk har precis påbörjats och mitt närmar sej sin avslutning. Så korsas våra kretslopp i världsalltets medvetande.

I första matchen i fotbolls-EM gör Sverige 5-0. Ett oväntat mirakel. I den andra matchen gör Zlatan ett mål som trotsar naturlagarna. Vad ska hända i den tredje matchen? Vilar det ett moln av underverk över denna turnering? Har en andlig vägg genomborrats? Jag är egentligen inte intresserad av fotboll men kommer fortfarande ihåg när Ravelli räddade sin berömda straff för ett tiotal år sen. Jag befann mej av någon anledning på en bar på Bornholm. Jag minns till och med vilken t-shirt jag hade på mej eftersom någon vid bardisken kommenterade den. Minnets katakomber. Jag åkte över till Christiansö och åt smörrebröd med tomat och ägg och drack en öl med Ålborg på en miniatyrkrog.

Filosofernas klubb sammanträdde för ovanlighetens skull på krogen Bellman. S skulle göra sej rolig och började gratulera Nicklas på hans tjugoandra födelsedag. S tog upp "Ja må han leva" som vi alla samfällt stämde in i. Ett fyrfaldigt hurra dånade genom lokalen. Nicklas blev mycket rörd och glad, inte minst med tanke på att han är tjugosex år och fyller i september. Skämtet antog allt mer groteska proportioner och snart nog stod två flaskor champagne på bordet och födelsedagsfesten blev allt vildare till de övriga kroggästernas förtjusning. W höll ett rörande tal till födelsedagsbarnets ära och utbringade en skål på den stora dagen. "Det här skämtet fungerar alltid" förklarade S belåtet när han betalade den digra notan. Ännu en lycklig kväll var sålunda avklarad i livets labyrint. Till sist var det bara jag och L och Kerstin kvar när kvällssolen dalade. L var inte längre i stånd att cykla hem utan fick ta en taxi. "Man ska aldrig ta det sista glaset" filosoferade han nästa dag vid en kortare telefon-genomgång av den ovanligt lyckade födelsedagsfesten. Har ni hört den förskräckliga händelsen, det är sant för det hände just nu, att kungen av nordeliga Skottland, trallalla trallallallallallalla.

David H frågar i Gästboken om en uppföljning till "Den förbjudna boken". Jag hade tänkt skriva en bok till om Nostradamus men omständigheterna har hittills förhindrat det. Vi får se. Jag vill också påpeka att boken inte ska tas på alltför stort allvar. Det är huvudsakligen en poetisk kullerbytta. Men Nostradamus var ju också poet. Vilket skulle bevisas.

Tillbaka till Övriga månadsmeddelanden